Det var ett EIF som man gärna vill se mer av. Spelet, framför allt i andra halvlek, var inte direkt toppfotboll. Men
desto mer kamp, vilja, kämpatag och laget levererade det arbetsgivaren vill – seger och tre poäng.
Och det i en ny ”speldress” – spelarna hade tagit ned blåställen från knaggen i omklädningsskåpet och bestämt sig – nu ska det jobbas i 90+ minuter och Gnistan ska åka på en propp. Det får vara slut med daltandet hit och dit. Nu var det ett mera rätlinjigt spel och ett bestämt försvarsspel.
Och en nykomling som innan matchen var ett totalt oskrivet blad – och så går Noah Lundström och gör segermålet. EIF vann över Gnistan 1–0 (1–0) (41.min.) och tillfogar åggelbylaget säsongens första förlust.
– Visst har jag ju visualiserat om att komma hit och göra hat trick (skrattar lätt). Men visst skall jag efter första matchen vara nöjd efter ett mål och en seger. Jag visste att det blir en tuff match, men inte på grund av att Gnistan är ett topplag. Jag har ju inte på länge spelat en match och konditionen är inte för närvarande helt på topp, säger Noah Lundström.
Han säger att han jobbar hårt på träningarna. Men att han saknar matchrytmen och det är lite annorlunda typ av kondition än på träningar. Jag visste att det kommer att vara tufft.
– Jag var ordentligt trött, frågade några gånger tränaren Daniel Bolufer om jag kan fortsätta? När han gjorde spelarbytet kom det mycket lägligt. Jag var totalt slutkörd.
Bakom segermålet stod Artur Atarah som från mittplan spelade bollen till Stanislav Efimov, som fanns inne i Gnistans box. Och Efimov är en mästare på små ytor. Han hittade Lundström vid bortre stolpen och passningen kunde inte varit bättre – Lundström kunde styra in bollen i tomt mål.
– Jag hade redan på tidigare situationer löpt till samma plats. Och jag visste att om jag bara har tålamod kommer bollen. Det behövs bara en chans, som nu mot Gnistan, och visst kom bollen som på bricka, säger Lundström.
Utgångsläget var inte det bästa tänkbara med två toppspelare som Abdoulaye Kante och Tabi Manga avstängda. Och en chefstränare, också avstängd, uppe bland publiken.
– Jag är verkligen glad för spelarnas skull. De har hela veckan jobbat på träningarna hårt.
Det hela gjorde att tränarduon hade möblerat en aning om i uppställningen. Jeannot Esua-Alexander Leksell-William Lindqvist- Joel Lehtonen bilade försvarslinje. Fahad Mohamed hade flyttat upp på mittfältet tillsammans med Simo Lindholm-Kofi Adu och Stanislav Efimov som tillbakadragen center. Uppe på spets; Noah Lundström och Artur Atarah.
Ramilson Almeida vaktade målet och visade att missar i tidigare matcher är ett minne blott. Nu var det bombsäkert och 90 minuter. Och det behövdes med tanke på Gnistans press hela andra halvlek.
Och med William Lindqvist tillbaka som mittback. Hans lugna spel spred harmoni i försvarsregionen och det var ingen som helst panik i någon situation. Gnistans ineffektiva anfallsspel hjälpte också en hel del.
Esua höll ett vaksamt öga på Momodou Sarr. Var han än rörde sig på ytorna i anfallet var Esua där. Också målfarliga Eero Markkanen kom inte heller till några lägen alls. EIF:s försvarsspel var rena väggen.
– Vi fick kämpa ordentligt i den här matchen. Jag är ordentligt trött, men glad. Det blev en verklig fight för hela laget, säger mittbacken William Lindqvist.
Han säger att på grund av rådande läge fanns det ingen annan möjlighet än att bita ihop tänderna och mot Gnistan ge hundra procent och kanske lite till.
– Gnistan hade ju inte hittills förlorat tidigare. Men nu visade vi att om vi spelar som ett lag kan vi vinna vilket lag som helst i serien.
Han säger att trots att lagledningen var tvungen att möblera om i uppställningen fungerade allt till belåtenhet bra.
– Alla spelade för laget. Och att vi vann, hålla nollan ger ordentligt med ny energi till matchen borta mot SJK:s akademilag, säger Lindqvist.
Dagens publiksiffra var 905 personer.
SJKa och EIF möts om en vecka i Seinäjoki och matchen börjar kl. 18.00.
Ducca Nyman