Sevón en EIF-ikon som tackar för sig

Var sak har sin tid.

Nu är det dags för EIF:s försvarsspelare Ville Sevón att tacka för sig. Fjolåret blev hans sista på herrettan nivå.

Sevón har under hela sin tid bara representerat Ekenäs.

– Så är det. Och vilken match jag bäst kommer ihåg?

– Det är klart att min första match i Ettan sitter starkt kvar på näthinnan.

– Men alla matcher i Ettan har sin betydelse. Det jag observerade genast var att steget från division-II till Ettan var stort. Det blev genast tuffar i alla situationer. Tempot var något helt annat och det kom mer taktiska detaljer i spelet. Ja, allt var helt annorlunda, säger Ville Sevon.

Pensionär från fotboll idag.

Ville Sevón lägger inte kängorna på hyllan på grund av skador eller att motivationen tagit slut. Även om skador varit en naturlig del av vardagen. Nu har livet kommit in den fas då det är annat än fotboll som gäller.

– Jag har fått jobb som projektledare på ett företag i Helsingfors. Situationen blev sådan att det helt enkelt inte gick att kombinera jobb med fotbollsträningar och matcher. Det var bara att se sanningen i vitögat.

Sevón säger att han i början kommer att en hel del sakna fotbollen. Den har till dags dato varit en stor del av hans vardag.

– Det är en tudelad känsla. Ser jag i framtiden det positiva kommer jag nu att ha lediga veckoslut. Det finns ju också annat i livet att tänka på än fotboll. Även om den betytt en hel del.

Sevón har under åren, framför allt i division-II och Ettan, haft en del tränare att tampas med. När spanjorerna Gabri Xatart och Guillem Santesmases kom till Ekenäs skedde stora förändringar.

– Visst hade EIF också tidigare bra tränare. Men när spanjorerna kom tog klubben ett nytt steg mot proffsigare verksamhet. Nya tränarna införde nya idéer, ställde högre krav på verksamheten och framför allt på spelarna, säger Ville Sevón.

Som man brukar säga: Saknad men inte glömd.

Ducca Nyman

Bollförbundets artikel

Västra Nyland