Små tuvor stjälper stort lass.
Det kan man gott hålla med om efter EIF:s jätteinsats mot ligalaget FC Inter Turku från Åbo. Ordinarie matchtid slutade oavgjort 1–1 (0–0).
Otso Linnas gjorde en toppinsats under ordinarie matchtid och i strafftävlingen gjorde han två ypperliga räddningar. Och inhopparen Daniel Stynes gjorde det otroligt viktiga kvitteringsmålet, 1–1 (85 min.), vilket betydde att matchen gick till straffsparkstävling.
– Det är klart att det känns helt fantastiskt och vi avancerar i den finländska cupen. Det kan inte vara bättre, säger Otso Linnas efter matchen.
I strafftävlingen som följde vann EIF 4–2 och hela tillställningen med 5–3 inför ”bara” 378 åskådare och avancerar till den femte omgången i den finländska cupen. Det kyliga vädret gör tydligen sitt. På spelet och matchen i sin helhet var det inget fel.
EIF:s straffläggare var Alexander Forsström, Yassin Daoussi, Jesper Karlsson och Roope Pakkanen.
Otso Linnas tog två av FC Inters straffar: Axel Kouame och Luka Kuittinen, medan Legbo och Väinö Lehkonen (i EIF i fjol) lyckades.
– Vi höll vår rätta nivå. FC Inter kom ingen vart med oss. Vi försvarade kontrollerat och oavgjort 1–1, efter ordinarie matchtid, är hur rättvist som helst. Vi hade en liten svacka, men vi lyckades snabbt komma upp ur den och vi lyckades på en fast situation kvittera. Helt fantastiskt, säger Linnas
EIF var förra säsongen ett ligalag och då fick toppklubben HJK från Helsingfors respass, också efter straffsparkstävling, ur cupen. I år är EIF för närvarande ett topplag i ligaettan, och nu fick ett Veikkausliiga-lag, efter straffsparkar, respass ur den finländska cupen.
Under de senaste åren har EIF:s insatser och avancemang i den finländska cupen visat att det också går bra i seriespelet – och det finns ingen orsak att tro någonting annat i år heller.
Tränaren Christian Sund har hittills spelat med en rätt ordinarie öppningselva. Ingen större rotation bland spelarna. Nu var det Roope Pakkanen som var ”ny” i öppningen, på grund av att Thadée Kaleba är lätt skadad. Och den linjen visar sig vara guld värd. Laget blir bara stabilare och stabilare från match till match.
Och Roope Pakkanen, som mittback tillsammans med Alexander Forsström, tog tillvara chansen när han fick speltid och visade ett mycket stabilt, moget och klokt spel. Inte ett misstag under 90 minuter. Och så lade han straffen, som betydde 4–2, och EIF vidare i cupen.
– Det som lite grämer är att vi inte lyckades hålla nollan. Någonting annat finns inte att klaga på, säger Pakkanen efter kampen.
– Det är så här vi skall spela. En normal insats. Men visst gav också FC Inter (gammal bekant från Åbo) en liten extra gnista. Och nog kändes det att det var ett ligalag vi mötte. De pressade oss högt uppe och det var raka rör och snabba tillslag i närkamperna.
Han säger att han inte alls var nervös på den avgörande straffen. Och att han inte tänkte någonting speciellt.
– Jag visste hur den skall läggas.
Efter varje träning brukar spelarna stanna en god stund efteråt för att slå straffsparkar och distansskott, och frisparkar. En inte helt bortkastad extra träning…
Tränaren Christian Sund, som går från klarhet till klarhet, småler, myser och njuter efter matchen.
– Vi fokuserade helt på de saker vi ville göra. Och jag tycker att vi lyckades bra. Nu var det ett bra motstånd och vi fick dem inte helt tillbakapressade, på deras planhalva, så som vi ville.
Han säger att det ändå är riktigt godkänt och att man i närkamperna relativt effektivt fick bollen av motståndaren.
– Jag tycker att efter att FC Inter gjorde 1–0 (Joonas Kekarainen efter hörna) tappade vi lite energi. Lite som vi skulle ha gett upp, säger Sund.
Han gjorde två spelarbyten. Salomo Ojala och Nasiru kom ut och Santeri Stenius och Daniel Stynes kom in.
– Det var som om vi hittade en ny växel. Vi kom bra in i deras box och kom också in bakom deras försvarslinje och fick ett bättre tryck på dem.
Han bytte också in Lucas Pimentel och David Agbo. Robin Sid och Kofi Adu kom ut.
– Jag sade innan straffarna till spelarna att de som ler och är glada i sådana situationer vinner också matchen. Det är ingen som just då skall känna sig ensam. Vi vinner eller förlorar tillsammans. Då tar man också bort pressen. Och det såg vi. Alla straffläggare var lugna och balanserade, myser Sund.
Ducca Nyman